Torsdag den 1:a Juli 2010 Diabetes!!!!!!!

Träffade en gammal barndomsvän idag som jag spederade eftermiddagen med på stan.
Hon frågade mig om hur det går med min diabetes.
Jag har mina dagar då ja inte tänker på att ja har den. Är så van vid att ta sprutor nu dagligen.
Men nu hade ja inte tänkt på det på ett tag sen efter att hon frågade så började fundera igen.
Min diabetes är något som jag tycker är så GRYMT jobbigt och den har förändrat mig som person.
Det har varit mycket strul med min diabetes. Den har verkligen hoppat upp och ner.
Jag har fortfarande inte fått nån balans på den.
Sen vissa dagar så önskar ja att ja bara kunde få leva en dag, EN DAG utan min diabetes.
Det skulle betyda SÅÅÅÅ mycket.
Sen är det många av mina vänner som säger att om ja inte hade min diabetes så skulle ja inte va den jag är idag. Det är visserligen rätt, men den tar SÅ mycket på mina krafter och min energi.
Jag orkar inte prata om hur jag mår med min diabetes men ibland rinner det över. Som idag.
Då är det enklare att skriva några rader om det istället för att prata om det för då kommer det bara massa sånna här onödiga tårar å skit. Å de orks inte med :P
Hittade även mitt projekt arbete som jag gjorde i 3:an på Gymnasiet.
Det handlar om just Diabetes jag skrev även en egen berättelse, fick VG (om de ska tilläggas) :P
Och som min underbara vän Lina Marketeg hjälpte mig med. Jag är evigt tacksam för den hjälpen jag fick av dig då. Det projektet kändes ok i början att göra, för de är ju liksom nåt som ja vet. Men ju längre man kom med arbetet så började det kännas obehagligt ( vet inte om ja sa de till dig Lina. SORRY i sånt fall) men ja va nöjd när ja lämnade det till min lärare och hon satt å gick igenom det med mig.
När hon läst min egna berättelse blev hon rörd efteråt. Hon hade inga ord. Jag var inte den bästa eleven i skolan men va helt klart nöjd med ett VG. Tror inte min lärare tror att jag skulle kunna åstakomma något så bra. Hehe.
Jag vill ju skriva en bok om mitt liv med diabetes, jag vill det men nu har jag börjat tänka om ja verkligen vill det. Jag kommer ju låta ALLA läsa om mitt liv. Då är ja inte peronlig längre.
Jag menar.... De är liksom Diabetesen och ja typ :P
Synd att man inte kunde prata med den HAHA :P De skulle va nåt.
Nae nog om det och nog för denna gång. Ger mina kära läsare något att läsa om Diabetes ni som är lite intresserade. =)

Peace Out!    Elin*



Vad är diabetes?

Insulin är ett livsnödvändigt hormon som bland annat ser till att kroppens celler får sin energi i form av glukos (socker). Man kan se insulinet som en "nyckel" som öppnar dörren till de olika cellerna så att energin i form av socker kan komma in från blodet.

Utan insulin stannar sockret kvar i blodet – blodsockret blir högt. En del socker rinner ut i urinen, så man kissar mycket och blir törstig.

Om cellerna inte får energi som socker förbränner de kroppsfettet istället. Som avfallsprodukt bildas då ketoner eller "syror" i kroppen. Utan behandling kan detta leda till "syraförgiftning" - så kallad ketoacidos - som är ett akut livshotande tillstånd.

Vid typ 1 diabetes har betacellerna i bukspottkörteln som framställer insulin förstörts av kroppens eget immunförsvar. Vad det är som får denna process att starta vet man ännu inte. Arvet bidrar i en del fall men är inte tillräcklig orsak för att diabetes ska bryta ut. Något annat inverkar förmodligen, som en virusinfektion långt före insjuknandet, eller kanske ovanligt snabb tillväxt som liten enligt vissa forskare.

Typ 1 diabetes kallas även barn- och ungdomsdiabetes och kan börja när som helst under barn- och ungdomsåren. Hos barn och ungdom sker insjuknandet ofta snabbt med bara några veckors symtom i form av trötthet, stora urinmängder, ökad törst, kräkningar, viktnedgång och kanske dimsyn. Blodprov och urinprov som visar hög sockerhalt är till hjälp vid diagnosen.

Varje år insjuknar omkring 800 barn i Sverige. Det har skett en markant ökning under de senaste 20 åren. Ungefär 7000 barn och ungdomar under 19 år lever idag med diabetes i Sverige.

Typ 2 diabetes kallas även åldersdiabetes och är ovanligt bland barn i Sverige. Blodsockret är högt även då - men sjukdomsmekanismerna är annorlunda.

Kommentarer
Postat av: sundarii

Jag råpluggade om diabetes i skolan då min morfar hade det, min morbror har det och min gudfar Putte har det. jag har sett Putte få känningar och det är så obehagligt! Så jag valde att ha det som extra uppsats i skolan och fick även ett VG men jag brydde mig inte om betyget, jag ville uppdatera mig och ville vara säker på hur man kan hjälpa diabetesmänniskor när de har lågt blodsocker/känning på rätt sätt.

Tack och lov så har jag inte råkat ut för sådana situationer sen skolan men jag har kunskapen på hur man ska hantera situationen rätt. Och kunskapen föddes tack vare karlarna i min släkt som har diabetes. Kram!

2010-07-02 @ 11:34:26
Postat av: Elin

Ahaa okej =)

Men de är bra å ha den där kundskapen när det väl gäller så att säga. =)

Jaa de är riktigt obehagligt tycker även jag.

Sen när alla runt omkring mig säger att man börjar bli helt likblek i ansiktet å sånt. Usch, de är inget roligt alls..

Har ännu inte vant mig vid att ha det. I januari 2011 så blir det 10 år sen. Hehe fy va långt de lät :P

KRamar!

2010-07-02 @ 17:55:51
URL: http://dumboelin.blogg.se/
Postat av: sundarii

Man vänjer väl sig aldrig egentligen :/

2010-07-02 @ 20:23:56
Postat av: Lina

Det är något som du aldrig behövde säga till mig, det var något som jag märkte tydligt.. Du vet att jag alltid finns för dig.. Å att göra det arbetet med dig, lärde jag mig själv bara mer om DIG och diabetes.. <3

2010-07-03 @ 02:28:17
URL: http://minisixten.blogg.se/
Postat av: Elin

Sandra: Nae man gör nog inte det.



Lina: Tack pullan! <3

2010-07-03 @ 11:55:03
URL: http://dumboelin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Din blogg:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0